Om problem med mögel, fukt eller dålig inneluft uppstår i Borgå eller Sibbo i Finland undersöks det snabbt. Mögel kan vara en mycket ovälkommen gäst men uppkommer mer än sällan i skolbyggnader. Därför tycker dessa kommuner att det är viktigt att snabbt åtgärda problemen.
Tar itu med fukten
Idag finns det många skolor i regionen som har problem med fukt- och mögel. Därför kommer många elever inleda sin hösttermin i en tillfällig byggnad eller i en barack. Problemet är dock större än så då hela Nyland och resten av landet kämpar mot mögelangrepp.
I Borgå och Sibbo är det dock viktigt att direkt ta itu med mögelproblemen istället för att nöja sig med de sämre omständigheterna. Här är det viktigt att direkt undersöka alla anmälningar om dålig luft vilket ofta leder till en undersökning som ger ett klart besked.
Lokalitetsdirektören Börje Boström menar att en anmälan sällan är grundlös då man oftast hittar något som måste åtgärdas. En nuvarande undersökning sker just nu i Peipon Koulu och i Gammalbacka skola. Utöver det har även Näse skola undersökts och sanerats för att vara i bättre skick för eleverna.
Värst är det i Sibbo där Sipoonjoen koulu är en nästan helt tom skola medan Kungsvägens skola endast har tre öppna klassrum kvar.
Utbildning i barack
Kvarnbackens skola var tvungen att flytta hela sin undervisning från centrum till baracker i början av 2011 till 2012. Idag undervisas även eleverna från Tolkis, Vårberga och Grännas i baracker i väntan på att deras skolor ska bli mögelfria.
För rektor Anne Smolander var flytten till baracker nästan något positiv då skolan igen kunde samlas från att vara uppsplittad mellan olika tillgängliga lokaler. Det som var värst, menar Smolander, var utredningsskedet innan de visste om mögel fanns eller om de var tvungna att flytta. Testerna gav mycket svaga besked och det tog lång innan någon förstod att det var inneluften som var problemet.
Att få flytta var en lättnad
När utbildningsdirektör Rikard Lindström frågas säger han att han förstår att tiden i limbo är den mest krävande på personal och elever. Att leva med misstankar som inte bekräftas kan påverka trivsamheten samt humöret på en arbetsplats.
När det väl tas konkreta beslut, oavsett beslutet, ses det oftast som en lättnad för alla inblandade.
Smolander menar även att hon ser positivt på året i baracker, läsåret 2011 – 2012, då skolan igen var samlad och de kunde känna att målet var nära. Hon vill även ge rådet till andra skolor som står framför ett år i baracker att direkt sanera bort alla föroreningar som kan ha följt med i material från den gamla lokalen.
Barn kan anpassa sig
Skolans elever har under året i baracker varit mer positivt inställda än någon förväntade sig. Många anpassade sig snabbt efter de nya förhållandena och det märktes att en del såg det som ett välkommet avbrott i vardagen.
Det är dock viktigt att göra övergången så enkel som möjligt för barn med specialbehov som behöver kontinuitet. Det finns även känsliga barn som inte är bra på att hantera förändringar. Därför är det viktigt att informera föräldrar i tid samt bjuda in till möten för frågor. Att erbjuda tillräcklig information kan lösa många möjliga problem.
Fördelar och nackdelar
I slutändan förde ett år i en barack med sig både fördelar och nackdelar. Då uppdelningen blev två klassrum per barack och dörr blev det en tystare ljudnivå utan ljud från korridorer. Men förflyttningarna från ett klassrum till ett annat krävde dock att man gick utomhus vilket kunde bli kallt och bidrog till att mer sand drogs in då barackerna stod på en sandgrund som inte var dränerad.
Den största förändringen var dock enligt lärarna bristen på gympasal vilket ledde till mycket utegympa trots regn och rusk. I slutändan höll både elever och lärare ut under den svårare tiden i barackerna för att vänta ivrigt på den dagen då de kan flytta hem till sina skollokaler igen.
